När jag firade sjuttonde maj

Så blev det då den 17 maj och jag blev insläppt hos den norske ambassadören utan svårigheter. Mannen och jag hade på förhand gått igenom olika scenarier kring detta. Om det till exempel skulle ställas kontrollfrågor av typen hur många fjordar det finns i Norge eller hur många vårtor kung Harald har, skulle jag bara svara med strofer ur Ja, vi elsker, som jag ju både kan utantill och faktiskt nästan helt på norska. Körledaren föreslog också att jag kunde förminska texten, så att den fick plats i passet. Och när sången tonade ut, skulle jag ta ett kliv fram och sjunga Fångad av en stormvind, som ett svenskt alternativ till Kom Sommarvinnj. Jag hade själv föredragit Land, du välsignade. Inget av detta skedde. Mottagningen hos ambassadören förflöt utan incidenter och sången likaså.

Och paraden var kanske mera festlig än vacker, vilket förmodligen var meningen. Tre marscher hade övats i Singapores värsta backe, den upp till kyrkan. Så, när vi väl skulle spela på riktigt, kändes det plättlätt. Här finns länken till hur spektaklet blev!