Nedrustning pågår

Igår fick vi hjälp av några vänner att dricka ur barskåpet och tömma bokhyllan på böcker. Det blev inte särskilt tomt varken i bokhyllan eller i barskåpet, trots att de flesta gick härifrån välförsedda. Men tomt blev det i hjärtat. Inte på grund av böcker och sprit, utan mer för att det börjar bli så uppenbart att nedmonteringen och avvecklingen pågår. Det står flyttkartonger, sopsäckar och återvinningsbackar överallt. Vad är ett hem och hur skapar man det? Och om man monterar ner allt och lägger det i kartonger; är ens hem då i kartongerna, i minnet av hur det var eller i förhoppningen om hur det ska bli? Det är sorgligt att riva ner det som man själv har byggt upp, trots att det är självvalt och trots att det väntar ett äventyr tre veckor bort.