En liten vit lögn...

Något som är svårt att vänja sid vid, men lätt att tröttna på, är de vita lögnerna. Min känsla är att de är helt förankrade i det sociala samspelet här. Det kan till exempel handla om att expediten säger att en vara är slutsåld och att den inte kommer in förrän efter årsskiftet. Veckan efter ligger den dock på sin plats, där det tidigare varit definitivt tomt och så skulle förbli i flera veckor. Eller en överenskommelse om att få betala med faktura istället för check som ändå slutar med frågan var checken är, eftersom en faktura då rakt inte är överenskommen.  Eller när personalen på dykcentret inför dykresan säger att de har med sig extrautrustning, om någonting skulle gå sönder. När mannens ena fena olyckligen går av, visar det sig att all utrustning togs därifrån helgen före med förklaringen att monsunperioden börjar nu. De vita lögnerna är vanliga och ganska praktiska för den som vill rädda sitt eget skinn. Det verkar heller inte vara särskilt skamfyllt att bli påkommen med en. Den missvisande informationen har ofta sin förklaring och en liten vit lögn kan nästan alltid räddas med ny.

Jag har försökt utveckla en klädsam misstänksamhet och är därför alldeles säker på att receptionspersonalen (som bland annat tar hand om de brev som hamnar i vår brevlåda adresserade till den tidigare hyresgästen), lägger dem på brevlådan igen utan att hänvisa till avsändaren. Det är därför samma brev hamnar i vår brevlåda om och om igen. Tycker ni jag ska fråga dem? Det behövs nog inte. Jag är helt säker på att det finns en förklaring.