Om att säga upp sig, innan man ens har börjat

Ett deltidsarbete som psykolog på en samtalsmottagning för nyinflyttade, där man själv kan styra arbetstiden. Obetalt obegränsad ledighet och betalt per klienttimme. Det lät så bra. Och jag skrev på och fick först då reda på att det inte bara var att börja, utan väntade in granskningen av min utbildning och legitimation.  I torsdags kom beskedet att min ansökan var godkänd. Jag bestämde med chefen, som ju inte är en chef eftersom jag i egentlig mening inte är anställd, att jag skulle börja den 25 januari, när jag är tillbaka igen i Singapore. Igår hade vi bestämt möte för att förbereda allt inför detta. 

Jag fann tyvärr inte lyckan i Amerikat, utan snarare en antisocial och tvångsmässig chef, som överträffade sig själv när hon sa: "Skriv upp all information, jag kommer inte att säga det igen". Men jag tänkte att det där går väl över. Med mitt elefantminne och stora noggrannhet, kommer hon snart att vara övertygad om att jag inte behöver kontrolleras så där noga. När arbetsmetoderna, som alla förväntas följa, föreföll oetiska, liksom handledningens Robinsoninspirerade utvärderingsmoment och jag dessutom beordrades att färdigställa en artikel till en tidning redan före jobbstart, gick den Isbergska säkringen. Hon betonade att det inte var en förfrågan. I mitt svar bifogade jag mitt livs första skriftliga avskedsansökan. In english. Jag skrev några rader om hur jag tänkte och varför det här inte fungerar för mig. Det var förmodligen överflödigt, eftersom jag inte tror att hon läste. Enligt den singaporeanska standarden besvarade hon istället en fråga som jag inte hade ställt. Och på ett mycket affärsmässigt sätt har vi nu gjort slut. 

Här till höger är bilden som jag inte fick ha på mottagningens hemsida med foton på personalen. Den kunde inte godkännas, eftersom munnen måste vara öppen! Jag är ganska glad över min beslutsamhet och ledsen över att det inte blev som jag ville. Men kanske mest lättad. Som att ha kommit undan med blotta förskräckelsen.

2012 kommer att bli spännande, sa mannen strax före nyår. Hur då, frågade jag? Nu vet jag. Här går det undan, så håll i hatten!!