Lyckofredag och mera avsked

Det har varit två fredagen den 13e under 2012 och jag har ägnat båda åt långflygningar. Men båda flajterna har varit mystiskt tomma. Kan det månne hänga samman? Den här gången fick jag tre platser för mig själv och satt bekvämt utspridd på en hel stolsrad. Alla vet att jetlag bäst hanteras genom att hålla sig vaken och följa det nya dygnets rytm. Jag landade vid lördag lunch och gick på avskedsfest på kvällen. Att jag sedan sov till lunch på söndagen talar vi tyst om...

Avskedsfesten var för den fina unga konstnärskvinnan och hennes lika fina dotter, som jag har lärt känna här. De är på väg tillbaka till Sverige och det är väldigt, väldigt tråkigt. Det är hon som introducerade truffle fries och wafu pizza i mitt liv och också henne man kan dricka frozen daquiries med på stranden en varm fredagseftermiddag. Det är inte helt lätt att träffa någon som man kan vara sig själv med. Som man kan prata viktigt och oviktigt med och som dessutom gillar turkost och att äta dumplings på Din Tai Fung.