Kon-Tiki

Det började redan på min födelsedag. Då berättade en kompis om att han sett en film om Thor Heyerdahl och hans expedition Kon-Tiki. När jag och mannen en tid senare tittade på filmen, sa jag att jag också ville upptäcka världen. Liksom vara först någonstans. Få se det ursprungliga och åka på expeditioner på Stilla havet. När jag insåg att den där flotturen tog ganska mycket längre än en vecka, ångrade jag mig och tänkte att jag nog gör mig bättre i en fåtölj i ett samtalsrum, trots allt. Ön Kadavu, som är en del Fiji, omges av dubbla korallrev. Innanför det innersta är tidvattnet märkbart och påverkar även livet på land. Utanför det innersta revet är det ungefär 25 meter djupt. Blåsiga dagar kan vågorna bli höga och havet oroligt här, men på sina ställen också helt stilla, eftersom det yttre revet bromsar havets framfart. Utanför det yttre revet är det två kilometer djupt. I spelfilmen om Kon-Tiki är korallreven expeditionens sista utmaning. De måste över reven, för att nå land. När vi åkte med de vana båtförarna, de som vuxit upp på Fiji och som har haft öarna och vattnen som lekplats och som därmed kände till varenda naturlig passage i reven, påmindes jag om den där expeditionen igen. Kon-Tiki. Vilken övertygelse. Vilket mod.