...a lifetime of happiness...
Medan monsunregnet dundrade utanför Kampung Ubi Community Club och åskan slog ner i elstationen tvärs över gatan, firade 1300 människor glädjen i att två personer har valt att leva sitt liv tillsammans. Det var den fjärde dagen av firande och den dag man också bjöd in mer flyktigt bekanta. Brudgummen är bror till vår lägenhetsförmedlare och det får nog anses vara en flyktig bekantskap. Vid runda bord satt gästerna och åt biryani och pratade högljutt, medan en sångare underhöll. På scenen satt brudparet i en gyllene soffa och i tur och ordning gick gästerna upp och framförde sina gratulationer samt fotograferades tillsammans. Efter en stund fick brudparet också mat och gick sedan iväg för att byta kläder. De skred in till musik och brudens krona sades vara obekvämt tung. Sedan började det om igen med gratulationer och fotografering i guldsoffan. Någon sa att de hade burit sju olika kläduppsättningar under de fyra dagarna. Gåvan, som av tradition var ett rött kuvert med pengar i, överräcktes till brudens föräldrar. När gratulationerna var framförda, fotografierna tagna, faten med biryani tomma och den enorma familjen presenterad, åkte vi hemåt och hann tänka att det där med regn i brudkronan hade de verkligen tagit på allvar.
Den som vill ha en autentisk upplevelse, hänvisas till följande film:
Annorlunda. Erik påpekar att vi har en liknande soffa (som nu finns på Pygméteatern och är med i vår föreställning)
SvaraRaderaDet är så intressant och roligt att läsa det som skriver om kulturmöten!
SvaraRaderaOm man vill gifta om sig bör det nog ske i Singapore!
SvaraRadera