Om att äta julbord
Vid den här tiden varje år brukar julbordet redan vara bokat. År 2003 tyckte en kär vän att det var bedrövligt att jag aldrig hade varit på ett riktigt julbord på restaurant. När hon beskrev det, lät det lockande och vi bokade bord på Grand Hotell i Stockholm och tyckte att det kändes väldigt fint och flådigt. 2004 var vi på Ulriksdals värdshus. Då hade vännen flyttat från stan, men ägnade sig åt en avancerad pendling, där även julbordet ingick. 2005 veckopendlade jag till Hedemora och vi besökte Högbo bruk. 2006 var vi på Stallmästaregården och 2007 på Hasselbacken. 2008 åt vi på Häringe Slott och 2009 återbesökte vi Ulriksdals värdshus. Förra året serverades julbordet på Carlshälls gård på Långholmen och jag tänker mig inte att det var det sista. Vi har bara tagit en liten, liten paus...
I år gick jag på jullunch hos Svenska kyrkan i Singapore utan mina kära vän. Det går aldrig att oreflekterat ersätta sådant som är betydelsefullt med något annat. Visst kan man söka nästanalternativ, men jag tror att man lurar sig om man bestämmer sig för att det inte gör någon skillnad.
Bara paus. Helt klart. Om du envisas med att vara Singaporeböna eller så i längre evigheter än såhär kommer jag och intar ett halvdassigt svensk-norskt sådant hos dig!! Jag trodde vi hade ätit fler år i Sthlm innan jag flyttade upp, men jag följer åren ovan och minns. Dock inte vad vi hade på oss men tycker det är lika bäst att det inte framgår... Överväger att för en gångs kull hålla kvar julen in i januari. Om du vill post-jula med mig? Kram kram!!
SvaraRaderaOm det ändå visar sig att julen tar slut, är jag väldigt bra på att äta semlor. Det gäller att äta ganska många fram till Fettisdagen, för att sedan klara fastan... ...har jag hört.
SvaraRaderaHa ha ha... Och jag förstår att inte saffranssemlor med limegrädde är riktigt din grej, va?! Fööör många smaker liksom... >M<
SvaraRaderaNä, där går gränsen! Det äter jag bara om det serveras uppdelat, så att jag kan blanda själv...
SvaraRaderaHar jag förresten sagt bedrövligt... Det lät lite hårt. "Unga kränker varandra verbalt. Föräldrarna; vi misstänkte ingenting"
SvaraRadera