Jag har nog inte Dengue, trots allt...

I lördagskväll började jag få ont i nacken och när jag vaknade i söndagsmorse hade det spridit sig i hela ryggen. Ju längre jag stod upp, desto värre blev det. Igår ställde jag in den planerade grillbjudningen och tog istället med gästerna på sataymiddag i den stora matmarknaden här bredvid. Det blev lyckat och autentiskt. Inte minst för att vi hade regnat bort ute vid grillen. När gästerna gått kände jag mig febrig, fick huvudvärk och har i natt inte sovit särskilt många timmar alls, utan istället googlat på allehanda tropiska sjukdomar. Självklart liggandes, eftersom det gör för ont att sitta upp. Idag har det fortsatt på samma sätt och jag mår riktigt dåligt. När mannen kom hem med en febertermometer, kändes det ordentligt och vuxet att kolla upp hur hög feber jag faktiskt hade. Med förväntningar på 39 minst, kändes mina 36,4 inte bara som en lättnad, utan också som ett rejält antiklimax. Denguefeber utan feber är förmodligen rätt sällsynt. Mannen föreslår därför den besläktade sjukdomen Marenguefeber, vilket väl närmast beskrivs som ett akut tillstånd av citronmarängbrist. Vore det så, är det åtminstone lätt att åtgärda...