Om att ha namnsdag hela dagen

Jag är inte säker på att det var en särskilt bra idé alls, faktiskt. Den om att lämna avslutningsfesten vid ett, komma hem och sedan inte gå och lägga mig, eftersom jag ändå skulle upp två timmar senare. När planet lyfte, hade jag varit vaken ett dygn. Sedan somnade jag och den första flajten minns jag ingenting av. Nu är klockan tio på kvällen och tidsskillnaden gör att det har varit måndagen den 20 maj väldigt väldigt länge.

Sist jag skrev om stora tidsomställningar i bloggen, hänvisade jag till att det kan finnas dagar som man önskar blev såhär långa. Och idag har jag namnsdag, vilket ju passar jättebra! Den började vid midnatt på en terrass med utsikt över Singapores hamn och 39 timmar senare pågår den ännu, längs San Franciscos kvällskyliga gator. För den som använder just den 20 maj för att så lin eller bönor, kan det ju också vara praktiskt med en lång dag. Så att man hinner, menar jag...