Kärleken är inte ett brummande plan

Må jag stå ut med min litenhet

Må jag kunna omfamna detta lilla

utan att låta det dölja mitt stora

Må jag bära dörrhandtag åt mig själv och andra

må jag fästa dessa dörrhandtag i livet självt

må jag kliva in och låta dörren stå öppen

på vid gavel, i vetskapen att allt som vill får komma in

och allt som vill får försvinna.

Och när jag tror att jag misslyckas med detta

må jag skratta åt mig själv och låta hammaren ligga.

Dricka ett glas vin går bra. Så även sockerkaka.

Jag är inte den som behöver.

Kärleken är inte en nödsändning släppt från brummande flygplan

och jag är inte ett u-land.

Låt mig inte vänta på tillåtelse

från den andre, eller från världen

för att ge den kärlek jag själv längtar efter.

Låt mig avslöjas med byxorna nere.

Låt mig ömt klappa mig på kinden när jag tror följande:

att kärleken inte är där - bara för att jag för tillfället

inte känner den.

Kärleken är inte ett brummande plan

och jag är sannerligen inte ett u-land.

Jag kan ge kärleken eftersom jag är den. 

Sen är det inte mer med det.

av Bob Hansson